Livets livmoder

Finner mig själv
i livets livmoder

Är det början
eller slutet?

Är det inför
eller efter livet?

Då frågorna uppstår
föds jag.

Återföds i den stund
då svart och vitt
uppstår som möjligheter.

Relaterar mer och mer
till det som inte har
någon färg men ändå
aldrig upplevs färglöst.

Det är de
dunkla dolda
undangömda aspekterna
av varat.

Två ett noll

Den famnen
som omslöt mig

Som mörkret
omsluter solen

Och ger plats
för stjärnornas

Alltjämt glittrande
lekfulla skimmer

Där jag får lov
att fördjupa min

Förundran över
avstånden dem emellan

Den natten
två var en

Och gapet - avståndet
däremellan försvann

Då duet och jaget
först bytte plats

För att sedan
komma samman

Om den förståelsen
att det alltid är en

Slöts sig mörkrets famn
runt den enda

Och gjorde den
till sin alldeles egna

De två som var en
var nu intet mer

Bubbel och fräs

Fastnade med korken
i flaskhalsen - igen

Och vilket tryck
som kom när den
äntligen
släppte
taget

Som om någon hade skakat
den flaska som är jag

Sprudlade det ut - fullt av
bubbel och fräs

Den tomma

Den tomhet som väller upp nu
från insidan som ett monster

Jag kan inte värja mig från
den starka känslan av total
meningslöshet bortom
allt förstånd

Såklart finns inget att förstå
bara ge efter inför och in i

För tomheten är bara tomhet
Monstret är bara tankarna
Om att tomheten är tom

Den är tom från mig
Det är allt

Mitt skelettala jag

De ändlösa variationerna
och otaliga mångfalden
vittnar om hennes skaparglädje
och stora mått av humor

Alla delar linjerar sig
varje liten skelettdel rör sig
i perfektion
och relation
till varandra
- de kan inte göra annat

Och hon sa till mig;
Du vet bättre
Än att inte följa med
I den gemensamma
Baklängesrörelsen

Tillbaka
Till
Mig

Hennes viskningar

Före livet.
Det ofödda.

Efter döden.
Det odödliga.

Genom allt.
Det oföränderliga.

Hon viskar.
Så svagt viskar hon.
Konstant.

Det vibrerar.
Av hennes viskningar.
I varje cell.

Och jag blir stilla.
Igen och igen.

Och vet.
Att hon är.
Det enda sanna.

Den första dagen

Att leva
som om
det alltid
är den första
dagen.

Det är
min önskan
just nu.