En dag av törst

Och hon sa till mig.

'Den mätta dagen,
den är aldrig störst.
Den bästa dagen
är en dag av törst.'

Så längtade även hon.
Liksom jag. Vidare.

Och hon sa till mig.

'Nog finns det mål
och mening i vår färd
- men det är vägen,
som är mödan värd.'

Så lätt att peka.
Mot målet och säga.
Det är inte dit.
Det är här. Nu.

Men vad är detta Nu?
Om inte ett minne.
Av det som varit.

Kan jag vila i detta?
Vill jag vila i detta?
Är allt okej?
Precis som det är?
Var är då min färd?

Och hon sa till mig.

'Det bästa målet är
en nattlång rast,
där elden tänds
och brödet bryts i hast.'

Hör mitt eget okejande.
Som ett invaggande.
Tillbaks.
In i det drömda.

Bara titta på det.
Som spelas upp.
Inte delta.
Inte värdera.

Och hon sa till mig.

'Bryt upp, bryt upp!
Den nya dagen gryr.
Oändligt är
vårt stora äventyr.'

- Further -

Varats leende

Tanken;

Jagkaninteväntalängre

Studsar omkring
Här i den rymd

Som utgörs av

Det tidlösa eviga
Varats leende

Hjärnfrys

Vem är jag

Vad blir kvar

När jag klär av

De roller jag

Tillfälligt tar på

För att röra mig

I drömmen

Dubbel negation

Det som aldrig
inte är här

Går inte att
ifrågasätta

Existens
Medvetenhet
Närvaro

Behöver inte
Men motsätter inte

Min önskan
Om att vara

Existerande
Medveten
Närvarande

Vad som aldrig
inte är här

Är detta

Och ändå

På många plan

Tycks detta totalt

Otillfredsställande

Och ändå

Förvånas jag över

Den fullkomliga

Perfekthet

Som utspelas

Här i det liv

Jag kallar för mitt

Säg till mig

Säg till löven
Att sluta falla

Säg till vinden
Att sluta blåsa

Säg till elden
Att sluta brinna

Säg till solen
Att sluta skina

Säg till mig
Att sluta älska

Utan sikt

Varför utsikt
Varför översikt
Varför insikt

Varför sikt
Över huvudtaget

Vad finns att se
Vem ska se
Vad

I blindo
Famlande
Bland slöjorna
Som tillfälligt
Hängts för
Mina fönster

Vidöppen

Det fanns ingen resa

Ingen väg att färdas på

Det fanns inget hem

Ingen dörr som stod på glänt

Där fanns ingen annan

Bara ekot av hennes gråt

I tomma rum med vind

Som blåser rakt igenom

Varje vidöppet fönster

Vänta och se

Hon framträder
Som en röst
Som inte behöver tala

En stilla medvetenhet
Av bottenlöst varande

Men ändå fortsätter
möjligheternas lekar
och de kliande valen

Och hon sa till mig;
Vad behöver väljas

Bara vänta
Och se

Här är vi nu

Här är vi nu

Med frågor utan svar
Med svar utan frågor

En liten röst
I fjärran

Som en viskning
Över min hud

Varm andedräkt
Över min kind

Med glas utan vatten
Med vatten utan glas

Här är vi nu

Och hon sa till mig;
Det enkla
Det ansträngninglösa

Finns där
Redan innan
Du söker det

Här är vi nu

Med nätter utan dagar
Med dagar utan nätter

Ser mig omkring

Lyfte huvudet
från kudden

Såg mig omrking
Allt var som vanligt
Inget var som vanligt

Hur kan något vara
Som vanligt

När allt bara är
Så här