Måsens lovsång

Kom - flyg med mig en stund

Låt oss breda våra vida vingar

Och se vart vinden bär

Vi kan leka tafatt en stund

Segla fram för seglandets skull

När du är trött kan du flyga

Här bakom mig och vara följsam

Sen byts vi av med vetskapen

Om att endast vinden kan bära oss

Och varthän vinden blåser

Kan vi aldrig veta

Vi föddes med vingar

För att följa

Den älskades röst

Hon pratar så vackert
om det som har varit
om det som ska komma

Hon resonerar så kvickt
utmanande och briljant

Hon är alltid så lekfull
med glimten i ögat
vet hon allt om
rätt och fel

Men när den
Älskades röst
blir hörd...

Vill jag aldrig lyssna
till något annat

I Hennes ordlösa tal
finns inga löften
och inga riktningar

Hon talar från intet
om intet som intet

Du skuggväsen

Du skuggväsen som vandrat
med mig sedan morgonen

Så bekant du har blivit för mig

Klockan är nästan tolv nu
och du vet vad som väntar

Zenit

När du upphör
står jag ensam

Reflektioner

Du är i mig
Som jag i dig

Och bortom det
Är vi inte alls

Allt sträcker sig
Mot ljuset till solen

Solen utanför
En reflektion

Av det i mig
Som är varmt

Av det i mig
Som rör mig

Av det i mig
Som expanderar

Solen

Ser snön ge efter
för Solen

Den har inget val

Inte ens att ge upp
är snöns aktiva val

Ser snön förvandlas
I Solens kraftfullhet

Den är fortfarande
sig själv i sin essens

Från hård kall klarhet till
Flytande följsamt reflekterande

Den har inget
att sätta emot

Man skulle kunna
kalla Solen obarmhärtig

Men Solen gör det
Den gör

Tillslut måste vi
alla stå nakna
inför Solen

Hennes inbjudan

Hon kom med en inbjudan
om att inte försöka mer

Jag tackade ja och
bestämde mig för
att dyka upp

En lätthet och öppenhet
inträdde tillsammans
med klarsyn

Vad det betyder
Om det är tillfälligt
- vem vet?

Måsens bön

Du är allt
Jag känner till
I världen

Utan Din nåd
Fanns jag ej
Du bär mig i
Den här världen

Jag överlämnar mig
Fullkomligt åt Din vilja
Böjer mig för Dig
Följer Dig i all evighet

Jag tar del av alla
Dina obeskrivliga variationer
Och Dina gränslösa uttryck

Mina vingar är Dina
Du gör med dem
Fullständigt vad Du vill
För Du är mitt allt

Jag önskar ingenting
Annat än Dig

Mina vingar böjer sig
För Dig, min Vind

I djup och evig
Vördnad och
Tacksamhet

Din vilja, din nåd

Vem är du som viskar till mig
Utan namn utan röst utan tal

Jag finns till för att du vill det
Genom din nåd

Jag känner din närvaro genom mig
Utan form utan krav utan anspråk

Jag finns till för att du vill det
Genom din nåd

Gestaltlöst tar du gestalt som mig
Villkorslöst villkorar du min existens

Jag finns till för att du vill det
Genom din nåd

Om måsar

Med blicken stadig ut genom fönstret
Över vatten som rör sig stilla
Blickar något ut genom mina ögon

Hon är där, även när jag inte vet
Att hon är där, så är hon alltid det

Lyssnar till pronomet hon
Liksom smakar det över läpparna
Och känner att det inte är sant
Men det är heller inte osant

Utanför fönstret seglar måsarna
Undrar om de tror att de är måsar

När jag lägger mig på kvällen
Känner jag hur hon, som är jag
Släpper taget lite grann

Hon, den andra, hon som varken har
Något namn eller någon form
Säger att måsarna seglar i mig
Och att jag är hon

Hon är fri

Även om hon ibland
Kan vilja äga henne
Äger hon inte tanken
Om ägandet

Och hon är alltid
Fri

Ju mer hon släpper
Henne fri

Desto mer kärlek
Frigörs från henne
Till henne