Det var aldrig fel
Det hon kände
Och hon sa till mig
Att hon ville vara där
I smärtan
För henne var smärtan
Det vackra i världen
Det som gjorde henne ödmjuk
Och jag förstår henne nu
Vad hon menade
Men skillnaden
I vår upplevelse
Var identifikationen
Hennes smärta
Var så djup
Hade satt spår
I hennes kropp
Hon ägde smärtan
Så fullt ut
Var den hennes
Så många gånger
Ville jag säga henne
Den här smärtan
Behöver du inte äga
Den här smärtan
Kan bli sedd
Som smärta
För ingen
Upplevelsen härifrån
Är just denna
torsdag 25 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar