skip to main | skip to sidebar
Och hon sa till mig

lördag 13 februari 2010

Att veta

Och hon sa till mig;
Jag kan inget veta nu
Inget vetande är möjligt

Och jag lyssnade
Och hörde att;

Vetandet är som en lek
En lek med ord och dess mening

Från platsen av inget vetande
Verkar allt vetande gå tillbaka

Och lösas upp

I sig själv
Som sig själv
Upplagd av stillhet i rörelse kl. 00:10
Skicka med e-postBlogThis!Dela på XDela på FacebookDela på Pinterest

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Skrivet

  • ►  2014 (1)
    • ►  februari (1)
  • ►  2013 (1)
    • ►  januari (1)
  • ►  2012 (4)
    • ►  april (2)
    • ►  februari (1)
    • ►  januari (1)
  • ►  2011 (31)
    • ►  december (1)
    • ►  november (1)
    • ►  oktober (3)
    • ►  september (3)
    • ►  augusti (4)
    • ►  juli (1)
    • ►  juni (1)
    • ►  maj (2)
    • ►  april (3)
    • ►  mars (2)
    • ►  februari (1)
    • ►  januari (9)
  • ▼  2010 (71)
    • ►  december (6)
    • ►  november (4)
    • ►  oktober (8)
    • ►  september (10)
    • ►  augusti (2)
    • ►  juni (7)
    • ►  maj (2)
    • ►  april (10)
    • ►  mars (5)
    • ▼  februari (12)
      • Behovet av
      • Naket
      • Om hennes smärta
      • Om löften
      • Biljetten hem
      • Allting är uppenbart
      • Ingenting är uppenbart
      • Baklänges
      • Ett minne
      • Kan inte inte sluta
      • Att veta
      • Att lyssna
    • ►  januari (5)
  • ►  2009 (37)
    • ►  december (9)
    • ►  november (13)
    • ►  oktober (15)

Om mig

stillhet i rörelse
Visa hela min profil